Safari I Timbavati Nature Reserve

Safari, vilken upplevelse! Såå kul det var! Så här gick det till - vi bokade genom Travel for Life, svensk resebyrå i Stellenbosch, som drivs av Adam Malmnäs. Tre nätter, tre morgonturer och tre kvällsturer i Timbavatu Nature Reserve, som ligger i anslutning till Krygerparken. Vi flög till Hoedspruit, närmsta stad och flygplats en timme från Kambaku Safari Lodge, där vi bodde.

Å, så varmt det var när vi kom, 39 grader i skuggan! Men det var ett jättefint ställe, Kambaku Safari Lodge med så trevliga, vänliga, serviceinriktade och varma människor.

Monica och Hans-Olof på väg in, äventyret väntar 

Så fina rum, fräscht och vackert

Vi åkte ganska så omgående ut på en kvällstur och fick direkt njuta en riktigt stor upplevelse. Vi följde en leopard i säkert en timme. Denna vanligtvis så skygga varelse var helt orädd. Vi hade dessförinnan fått stränga förhållningsregler av vår guide, Evan, en otroligt kunnig kille, som kunde det mesta om smått som stort i safarivärlden.

Herman, vår tracker, följde denna skygga leopard i mer än en timmes tid

En vilande skönhet

Dessutom träffade vi på två omåttligt mätta lejoninnor, som vilade ut vid vattenhålet så där 150 meter från vår lodge. Dom hade, enligt Evan, säkert ätit 30 kg kött, magarna var jättestora och dom låg bara och flämtade. Lungorna var helt hoptryckta i bröstkorgen av detta enorma skrovmål. Dom var systrar, skickliga jägare men urusla mödrar. Tillsammans hade dom nämligen fått sex kullar med ungar och ingen hade överlevt.

Jättemätt och slö

Här kommer båda systrarna lejon en dag senare, smala, alerta och betydlgt piggare

Under vår första natt på lodgen regnade det för första gången på lång tid och det kom 42 mm. Temperaturen hade sjunkit så där 20 grader, vilket gjorde att både människor och djur var piggare, så även lejonen.

Dag 2, naturen är synnerligen rentvättad, regnet hänger i luften men vi vill gärna ut. Alla är glada över regnet. Djurlivet är dock litet, väldigt lite rör sig.

Magnifika regnpölar, härligt!

Monica i rejäl regnutstyrsel = bra

Men nästa tur ser vi massor av djur. Elefanterna i mängd gör oss mest glada och dom är så mysiga. Små elefantungar busar och har det bra. Vi lär oss att elefanter äter 5 % av sin kroppsvikt varje dag och att en fullvuxen elefant bajsar 150 kg dagligen! Vi lär oss att man kan utläsa en elefants ålder genom att titta på hur väl han smälter sin föda. Ju sämre matsmältning destu äldre elefant.

Glad liten krabat, dessutom ganska tuff och ställer gärna upp sig och viftar med öronen

Nästan lite väl nära! Vi lär oss att om en elefant spänner upp öronen och viftar med dom så ska man vara alert. Riktig fara på taket är det först om dom läggare öronen bakåt och rullar in det mest sårbara dom har, snabeln! Sen är det, anfall!

Elefantbus, tre småttingar!

En del har väldigt korta betar eller inga alls, andra har magnifika betar. Detta beror på vilka arvsanlag man har. Det är opraktiskt att inte ha några betar. Man får slita mera för att rycka upp träd, skala av barken etc. Elefanter utan betar är ofta lite ilskna.
Vi har det väldigt trevligt. Vi äter gott, umgås med resten av gänget på lodgen, som bara tar 16 gäster. Vi badar i den lilla poolen, njuter av lugnet och friden mellan safariturerna.

Vår lodge, Monica och Hans-Olof framför den lilla poolen till vänster och vattenhålet längst bort till höger. Här låg lejonsystrarna första kvällen, tack och lov ordentligt mätta!

Detta är David, platschef på vår lodge och en mycket viktig trivselfaktor. Varje gång vi återkommer från en tur står han på plats och möter, hälsar oss välkomna och frågar hur vi haft det. 

Två trivsamma danskar delar vår safaribil. Mannen till vänster har varit på Kambaku 13 gånger. Båda är otroligt fotointresserade, objektiven är minst halvmeterlånga! Fotonördar!

Vi ser mera djur, kudus, giraffer, zebror, fåglar i mängd, krokodiler. Vi såg "The Big Five"! Lejon, leopard, elefanter och nu kommer resten av bildbevisen, noshörning och buffel och så lite till!

Noshörning på vandring, stör mig inte och det gjorde vi inte!

Bufflar, en hel hjord. Dom såg mest ut som ganska beskedliga kossor men det är dom inte. På en millisekund kan dom ändra sig från betande och beskedlig till anfall! Dom är ansedda som en av Afrikas farligaste djur.

Hyenaungar, fyra månader gamla, bedårande och nyfikna. Enligt Evan har hyenor oförtjänt dåligt rykte. Dom sköter sin familj bra, dom jagar till 75 % sin egen föda. Lejon lever i högre grad av kadaver än dom gör. 

Både små och stora djur får vi se. Här håller Evan en millipede, en stor men ofarlig tusenfoting

Det regnar lite till, men bara en tur fick vi avbryta pga regn, verkligen helt OK. Man blir så glad att regnet kommer efter denna torka, spridd över hela Sydafrika.

Regnutstyrsel på, men vi har det bra!

En fantastiskt trevlig safari. Vi frågar vår danske vän, som har varit här 13 gånger, varför han kommer tillbaka hit hela tiden. Han svarar att man kommer så nära djuren här,vilket är fantastiskt. Vi frågar David, när är bästa tiden att komma hit på safari? Han säger, alltid! I januari får alla djuren ungar, i februari blir dom uppätna! Vanligtvis, om än inte i år, så är det regnigare under "sommarmånaderna", dec, jan, feb och sen framåt mars börjar det blir torrare. Mitt under "vintern", juni, juli, augusti, kan det vara minusgrader på morgonen men man ser djuren bra för att det är torrt.

Hej då Kambaku Safari Lodge, vi hade det verkligen jättetrevligt! Varje kväll fick vi dessutom läsa en ny zulu-saga som bedtime story

Här är vi, safarigänget som gjorde det, härligt!